West End mot Broadway: vad är skillnaden?

Läge

Båda städerna har tydligt avgränsade teaterkvarter: Londons West End ligger i västra delen av staden, mellan Regent Street i väster, Kingsway i öster och The Strand i söder. Broadway i New York sträcker sig mellan 41st och 54th Street och mellan 6th och 8th Avenue.

Båda städerna har teatrar även utanför dessa kvarter, men namnen ”Broadway” och ”West End” har oundvikligen blivit synonymer för amerikansk och brittisk teater. Tack vare Hollywood är Broadway dock mer närvarande i populärkulturen och mer känt utanför Storbritannien.

Historia

Föga överraskande är Londons teatertradition äldre än New Yorks: den går tillbaka till romersk tid och tog verklig fart under tidigmodern tid, när Shakespeare och hans samtida satte upp sina pjäser. West End-teatern uppstod efter restaurationen, när det puritanska teaterförbudet hävdes och London blomstrade konstnärligt.

I New York började teatern i mitten av 1700-talet, innan den pausades under frihetskriget. I mitten av 1800-talet flyttade scenerna i takt med stadens tillväxt från centrum till Midtown Manhattan, då ett förfallet kvarter fullt av peepshows och vuxenbiografer.

Intressant nog var båda kvarteren som skulle bli Broadway och West End från början mycket fattiga områden, valda för sitt gott om utrymme och sina billiga tomter. Svårt att föreställa sig i dag, när de hör till de dyraste adresserna i New York och London.

Kuriosa: Theatre Royal Drury Lane är West Ends äldsta teater, grundad på 1660-talet, medan Broadways äldsta salong, Lyceum, byggdes först 1903. Vissa West End-teatrar är alltså äldre än USA.

London Coliseum.

Teatrarna

De flesta West End-teatrar byggdes under viktoriansk eller edwardiansk tid, vilket syns i den ståtliga arkitekturen och de påkostade interiörerna. De gamla byggnaderna har dock mindre scenutrymme och ibland trånga stolar med lite benutrymme, och åldern och byggnadsminnesstatusen försvårar ombyggnader. New Yorks teatrar ligger i större och modernare hus med mer plats i salong och bakom scenen, vilket underlättar stora uppsättningar. Å andra sidan har Broadway färre teatrar än West End, så att hyra en salong är dyrare.

Salongernas uppbyggnad är i stort densamma, men benämningarna i planritningen skiljer sig något: det som i West End kallas stalls (parkett) heter på Broadway orchestra seats, och circle blir mezzanine. De flesta Broadway-salonger saknar andra balkong och upper circle.

Kuriosa: Broadways största teater är Gershwin Theatre med 1 933 platser, den minsta Hayes Theatre med 597. I West End har London Palladium störst kapacitet med 2 286 platser, medan Fortune Theatre är minst med 432.

Priser

Biljetter till Broadway är betydligt dyrare än till West End, vilket inte förvånar: New York är dyrare än London, produktionskostnaderna är högre och arbetskraften mer fackligt organiserad, medan Londons teatrar i högre grad får offentligt stöd.

Publiken

Det kan låta som en klyscha att säga att den brittiska publiken är mer återhållsam än den amerikanska. Ändå skrattar, applåderar och jublar amerikanska åskådare lättare när en känd skådespelare kommer in på scenen, medan den brittiska publiken tenderar att spara applåden till slutet av en scen eller ett musiknummer. De reser sig också mer sällan till stående ovationer, om de inte är verkligt imponerade.

Kuriosa: På varje Broadway-föreställning får du gratis ett program, en playbill, med all information om pjäsen och ensemblen. I West End heter det programme — och det kostar pengar.

Föreställningarna

Broadway är i regel mer kommersiellt inriktat än West End. Där satsas det på stora, spektakulära shower som framför allt ska underhålla, och på stjärnbesättningar. West End är mellan långkörarna mer öppet för det experimentella och har ofta en bredare palett. På en West End-scen är chansen större för kreativt risktagande och konstnärlig förnyelse — samtidigt som scenografierna är påkostade och effekterna genomarbetade. De högre biljettpriserna ger å andra sidan Broadway utrymme för dyrare och mycket påkostade produktioner.

Kuriosa: Den längst spelade pjäsen i West End är The Mousetrap från 1952, och den äldsta musikalen på affischen är Les Misérables, sedan 1985. På Broadway var The Phantom of the Opera länge den längst spelade; den stängde 2023 efter 35 år. Titeln innehas nu av Chicago, som spelats sedan 1996.

The Mousetrap på St Martin’s Theatre. Foto av Jackson Sears på Unsplash.

Så vilket är bäst?

Fråga en newyorkare och du får med säkerhet svaret Broadway. Fråga en Londonbo och svaret blir lika bestämt West End. Bra teater är subjektivt, en smaksak — och oftast en produkt av staden och landet där den skapades. De flesta uppsättningar som flyttar från Broadway till West End, eller tvärtom, förblir i stort sett desamma; ibland justeras språk eller slang något för den nya publiken, eftersom varje publik förväntar sig och uppskattar olika saker.

Den goda nyheten är att omtyckta föreställningar nästan alltid korsar Atlanten i någon riktning. De två teatertokiga systerstäderna för alltså en ständig dialog.